När verkligheten kommer ikapp...

De där tillfället när man känner att livet hunnit fram för att bita dig i arslet, det är då man undrar vart de gick fel! Börjar undra hur det kommer sig att för vissa så skiner solen dagligen utan några som helst stormar men för andra så avlöser stormarna varandra. Är det verkligen så? Eller är människor bara så grymt bra på dölja? 


Va längesen jag hade en tänkarperiod nu. Kan inte säga att jag saknat de precis. Även om man faktiskt behöver stanna upp, se vart man är och vad man kan förbättra/fortsätta med.

Just nu finns det något som tar och kommer ta tid. Att ha en närstående som verkligen behöver en och man inte riktigt vet på vilket sätt tär nåt djävulskt. Tur de finns personer som är kunniga inom de här. 

Måndag va de ja! Bästa dagen på hela veckan. Ser dock fram emot fredag och nattjobb hela helgen! Gött. Släppa sitt eget och göra nåt vettigt för andra! 😉